Xiao Yao You

(Scroll down for text in Swedish)
In Per Hüttner’s work, we see fragments of life, culture and society. As an artistic medium, he uses photography as a tool to create a particular kind of life. It is not used in its traditional way, to observe and capture a fleeting moment. His practice occupies a blurry space between different artistic expressions – performance, photography and sculpture. Perhaps this is exactly where the charm lies: there is a parallel blur between the artistic genres and the social realities we live. Moments in life can be forgotten in a single blink of an eye and separate events merge together in memory, but his use of photography represents a way of preserving that memory. The image becomes a fixed fragment of life.

Life is a complicated and highly individual topic. In various cultures, societies, and geographical locations, life is manifested in different forms and embraced in diverse ways. Beyond that, every living person encounters life in a different manner, and consequently everyone seeks out his or her true self by building a relationship to life and the surrounding world. Each individual existence hosts a kind of unpredictability, uncontrollability and mystery. At every moment, life is made visible and experienced in different ways in different corners of the world and our feelings – spiritual and physical dispositions – will ultimately decide what happens in our lifetime.

In Per’s work, we glimpse droplets of his life experience. We can see how he attempts to pursue and cleanse some memories from the past, while also raising questions about different traces left by past experience. Per uses his work to revisit distant memories that continue to puzzle and amaze him. As a child Per experienced something that most of us are spared: his father left him and his family prematurely when he died in a car accident. For me, it is very difficult to imagine how such an experience and its constant presence shape a person’s development, but through Per’s oeuvre, we can get an idea what a pain and a burden this could be.

His images overflow with a rich sentimental expression, but, through repetition and the structured interactions between the pictures, fragments of his real life emerge. From a series of his video works, we see how he has been able to dissolve shadows from his memory, which has allowed him to develop a dialogue between his present and future life. His pictures show the traces of how he has been gradually drawn into the reality of life. His process in producing the work involves direct encounters with the world, which is often a foreign reality. When he takes his pictures he forces himself into social situations that give birth to an understanding that combs through the past and the present. The experience of creating the photographs – and thus the act of understanding those two layers of time – makes them both a psychological and physical act.

Per chosen method is to place himself in different social situations as a way of meeting life. He moves everywhere, but refuses to travel. His life unfolds in a moving physical space that challenges and develops as it floats along. Each time he enters a new “life-scene” he does not observe it from a distance, but nakedly places himself in its midst, so as to feel the connection between himself and the chosen environment. Per always wears white when he appears in his work, clothes that allow him to set himself apart from any other individuals in the scenes. At the same time this “uniform” cancels out the distances between the different geographical spaces. In life, we have no way of using rational thought to understand everything that happens in a fleeting second. In any given moment we have no possibility to assess how individual people around us experience that particular instant of their lives. But Per’s work awakens our memories of such bygone moments. It is a kind of catalyst that allows each of us to recall or question our own private stories and experiences.

Ceaseless movement is not a way of gaining ever more exotic knowledge of the world; it is rather a way of cleaning out and rediscovering the self. This is what I see in Per’s work. When I face his images, the reality presented in them seems less a true physical reality than an invisible psychological one. I see a negotiation and dialogue between the artist’s inner and outer worlds. In this psychological landscape, he describes his worries, his pursuit of human sentiment, and his insistent rejection of a stylized or superficial life. It makes me think of the Chinese philosopher Zhuangzi’s idea of xiao yao you or “moving carelessly.” This philosophy does not only detail how to move freely across physical space, but is also a metaphor for how humans can transcend different kinds of obstacles and achieve a freedom of the spirit.

Perhaps Per is finding his path.

(The text was originally published in Xiao Yao You the catalogue documenting Per Hüttner’s exhibition at Guangdong Museum of Art, Guangzhou, China in August 2006).

Zhang Wei is a freelance curator and co-founder and co-director of Vitamin Creative Space in Guangzhou. Recent projects include Small Universe at Liste 06 and Through Popular Expression, which is currently touring Europe, (both co-curated with Hu Fang), as well as Institute of Contemporary Agora at the ICA in London.

Xiao Yao You

Pers arbeten låter oss se fragment av olika liv, kulturer och samhällen. Han använder fotografiets kreativa process som medium för att skapa ett speciellt typ av liv och inte för att fånga ett flyende ögonblick vilket traditionellt är den roll som kameran innehar. Hans process befinner sig i ett odefinierat rum mellan olika konstnärliga genrer – performance, fotografi och skulptur. Kanske är det just här som charmen ligger: att det finns en tydlig parallell mellan livets ogripbarhet speglas i omöjligheten att definiera inom vilken genre som Pers konstnärliga uttryck ligger. Den sociala verklighet som omsluter och inspirerar konsten formar även dess uttryck, händelser i livet glider lätt samman eller faller enkelt i glömska. Pers användande av fotografiet erbjuder ett sätt att gripa detta ögonblick,. Bilden blir ett fragment att livet.

Varandet är inte bara komplicerat, utan även ett högst individuellt ämne. I olika kulturer, samhällen och vid sinsemellan avlägsna geografiska punkter blir livet mött på olika sätt och tar sig olika uttryck. Dessutom erbjuder varje individuell existens olika former av mysterier och ogripbar oförutsägbarhet. Varje individ bygger en relation till sin omgivning och sin värld och närmar sig sitt liv på sitt eget manér och söker på så sätt sitt sanna jag. I varje ögonblick blir varje liv synliggjort och upplevt av olika individer på skilda platser. Var människa möter en myriad av känslor, utifrån sina egna själsliga och kroppsliga förutsättningar och genom detta tar sig igenom olika utmaningar.

I Pers arbeten ser vi sediment av hans erfarenheter i livet. Han jagar och försöker att gräva fram minnen. Han rensar, bygger på och motarbetar spår av tidigare erfarenheter och använder sitt arbete för att blottlägga händelser från hans liv som fortsätter att förbluffa och överaska honom. Livet tvingade Per att uppleva något som de flesta av oss undgår. Hans far lämnade honom och hans familj en bilolycka när han var en pojke. Det är mycket svårt för mig att föreställa mig hur en sådan erfarenhet fortsätter att forma en människas personlighet. Men i Pers arbete får vi en inblick vilken börda och smärta detta måste innebära.

Bilderna i Pers konstnärskap genomsyras av en form av sentimentalt uttryck. Men genom en tydligt strukturerad interaktion bilderna sinsemellan utkristalliseras tydliga och påtagliga fragment av hans verkliga liv. I en serie videoverk kan vi se hur han i sin process och varande lyckats förlösa skuggor från det förgångna och genom detta öppnat en dialog mellan det förflutna och framtiden. Vi ser hur han långsamt förförts av livet och dragits djupare in i en väldigt påtaglig verklighet som han tidigare räddhågat undvikit. Genom att han i samband med produktionen av sina verk utan ett spår av rädsla omfamnar mycket utsatta situationer. Han tvingar sig i fotograferandet i väldigt konkreta möten och stundtals våldsamma krockar med livet och verkligheten. Dessa möten kammar genom det förflutna och nutid. Han skapar en förståelse för existensen som i sin tur genom fotografiet förvandlas till en förståelse både för en psykisk och kroppslig verklighet.

Per har valt en metod för att tvinga sig att möta livet där han placerar sig i olika sociala sammanhang. Han rör sig överallt, men vägrar att resa. Hans liv öppnar sig i ett fysiskt rum som befinner sig i rörelse och som flyter stilla som en flod. Varje gång som han kliver in i en ny livs-scen så betraktar han den inte från avstånd, utan placerar sig naken i dess centrum för att känna av och vara en del av en noga utvald omvärld. Per bär alltid vita kläder när han låter sig fotograferas, något som åtskiljer honom från de människor som omger honom. Men denna distinktion gör även att distansen till omgivningen suddas ut helt och hållet och han blir ovedersägligt en del av den verklighet som han visar upp. I livet kan vi inte rationellt urskilja och ta in allt som sker i ett flyende ögonblick. Det är omöjligt att veta vad alla människor ser och upplever på en plats vid en tidpunkt. Men Pers arbeten tillåter oss att erfara detta. De väcker minnen av förflutna och svunna ögonblick – inte genom hans egna erfarenheter. Utan genom att verken fungerar som en katalysator som lockar fram en form av privat och autentisk känsla där envar av oss som ser bilden kan se våra egna historier, minnen, segrar och nederlag.

Att ständigt befinna sig i rörelse erbjuder inte möjligheter att uppnå mer exotisk kunskap, utan utgör snarare ett sätt att rena och återupptäcka sitt eget jag. Det är detta som jag ser i Pers arbeten. När jag står ansikte mot ansikte med den verklighet som han presenterar möter jag egentligen inte en yttre fysisk verklighet, utan snarare ett psykologiskt och ett själsligt landskap. Bilderna är en länk mellan konstnärens inre värld och yttre verklighet. I detta psykologiska landskap talar han om sin oro, hans jakt på mänskliga känslor och hans tydliga avståndstagande från ett ytligt och stilfixerat liv. I detta ögonblick tänker jag på den kinesiska filosofen Zhuangzi och hans idé om att “röra sig oförsiktigt” (xiao yao you). Denna rörelse handlar inte bara om att röra sig obehindrat i ett fysiskt rum, utan fungerar även som en metafor för hur människor kan överskrida olika former av hinder och uppnå en själslig frihet.

Kanske rör sig Per vidare, sökande efter och resande på den enda väg som är rätt för honom.

 

Zhang Wei